Denna uppsats behandlar ordningen på adjektiv i nominalfrasen. Ett antal faktorer som i tidigare litteratur hävdats vara relevanta undersöks: Generell frekvens, semantisk närhet med det substantiv som modifieras, grad av absoluthet och Dixons semantiska adjektivklasser. Undersökning är baserad på material från Språkbanken, främst talspråkskorpusen Gothenburg Dialogue Corpus. Slutsatsen som nås är att det finns definitiva preferenser för vissa ordningar: de mest frekventa adjektiven kommer först, de adjektiv som är semantiskt närmare substantiven och som är mer absoluta placeras närmare substantivet. Detta stämmer med vad som sagts i litteraturen.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka motiv utifrån Self-Determination Theory (SDT) som är främst förekommande samt vilken intensitet och frekvens gymmotionärer har till att motionera. Detta har undersökts genom självskattningsformulär där instrumenten Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) och Godin Leisure Time Exercise Questionnaire(GLTEQ) har använts. Deltagarna för studien (n=164) bestod av både män (n=82)och kvinnor (n=82) i fyra ålderskategorier yngrevuxna, vuxna, äldre vuxna och äldre. Resultatet visar att inre målorienteringar är starkare motiv än yttre för ökad motionsintensitet och frekvens. Resultatet visar även att män har en högre frekvens än kvinnor inom ansträngande motion.

I föreliggande studie undersöktes episodisk igenkänning av namn och dess relation till två olika former av pre-experimentell kunskap, namnfrekvens och celebritet. Frekvens operationaliserades som antalet träffar i den nationella telefonkatalogen och celebritet som antalet träffar i massmediala webbsidor. Fyrtiosju studenter deltog i ett episodiskt igenkänningstest i en mixed modell design, där 192 namn användes, vilka kombinerades till fyra olika grupper som variationer av de två faktorerna. Mellangruppsvariabeln var ökad uppmärksamhet för celebritet för den ena gruppen där fpp instruerades att bedöma namn som celebra eller icke celebra, och ökad uppmärksamhet för frekvens för den andra där fpp instruerades att bedöma namn som vanliga eller ovanliga. Celebritet var positivt och frekvens negativt associerat med korrekt igenkänning, och resultatet gav upphov till en generalisering av ordfrekvenseffektens förklaring till namn, varpå en namnfrekvenseffekt presenterades.

Hypermobilitet är ett tillstånd där rörelseomfånget är ökat. Av världens population beräknas 4-40 % leva med tillståndet. Hypermobilitet förekommer i större frekvens hos kvinnor samt hos individer med ursprung från Asien och Afrika. Hypermobilitet minskar med åldern. Symptom som smärta kan uppkomma men individerna kan lika gärna vara fria från symptom.

Kognitiva intervjumetoden (KI) ger vittnesmål med hög frekvens och korrekthet av detaljrapporteringar, även från stressade vittnen. Då KI kräver utbildning i metoden och att den är tidskrävande är ett problem inom polisväsendet. Studien avsåg att undersöka om det initiala momentet inom KI, fri återgivning, är en effektiv intervjumetod för att erhålla vittnesmål med hög frekvens av korrekta detaljrapporteringar även när vittnesintervjun genomförs med stressade vittnen. Deltagarna (N =32) randomiserades till kontroll- respektive experimentgrupp och de tittade på ett inspelat butiksrån. Experimentgruppen utsattes därefter för stressmanipulation, varefter samtliga genomgick vittnesintervjuer.

Detta examensarbete utröner möjligheten att aktivt släcka ut en amplitudstark frekvensmodulerad sinussignal digitalt. Detta skall göras utan förkunskap om signalen gällande fas, frekvens eller amplitud. Eventuellt övriga, men betydligt svagare, sinussignaler i den analoga signalen skall inte påverkas nämnvärt av utsläckningen. För att lösa problemet har olika teorier för att lösa delproblemen med att mäta amplitud, fas och frekvens studerats varefter en lämplig kombination valts för implementering i en FPGA. Prestandan som uppmätts har jämförts med vad som teoretiskt är möjligt och vi konstaterar att metoden löser problemet på ett adekvat sätt men är i behov av en del förbättringar som diskuteras i slutet..

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Introduktion: Diagnostisk röntgenbestrålning inom medicin är den största icke-naturliga källan till joniserande strålning för allmänheten och den största andelen tillskrivs datortomografi(DT)-undersökningar. Flertalet studier inklusive rekommendationer från internationella kommissionen för strålskydd (ICRP) hävdar att ögats lins är mer strålkänslig än vad som tidigare antagits. Linsen anses nu ha ett tröskeldosvärde för kataraktbildning på 0,5 Gy eller möjligtvis ännu lägre.Syfte: Att utvärdera stråldos och bildkvalité vid tre olika metoder av dosreducering till ögats lins under DT-hjärnundersökningar: vismutskydd, generell rörströmsminskning samt organbaserad dosmodulering (XCare). Material och metod: Tre olika dosreduceringstekniker vid DT-hjärnundersökningar (vismutskydd vid två distanser från hudytan (0 cm och 1,5 cm), generell rörströmsminskning samt organbaserad dosmodulering (XCare)) utvärderades med hänsyn till dosminskning samt kvantitativ och kvalitativ bildkvalité med hjälp av ett fantomhuvud. Ögondos mättes och Hounsfieldvärden (HU) samt brus beräknades och jämfördes. Resultat: Ögondosen reducerades jämfört med referensundersökningen med 37,7 % och 25,0 % med vismutskyddet 0 cm och 1,5 cm ifrån hudytan respektive. Generell rörströmsminskning och organbaserad dosmodulering reducerade dosen 39,6 % samt 29,5 % respektive.

Personlighetsdragen openness och extraversion respektive situationsfaktorerna variation, intensitet, samt frekvens och deras påverkan på emotionsregleringsstrategierna reappraisal samt suppression skiljer sig inom yrkesgrupperna vård respektive handel. Åtta regressions-analyser med data från sammanlagt 178 anställda visade att (1) inom vården har extraversion, openness, samt frekvens betydelse för reappraisal, och intensiteten påverkar suppression, och (2) för handel visade sig openness och situationen som helhet ha betydelse för suppression, medan inga samband kunde påvisas för reappraisal. Skillnaderna tyder på att det finns ett behov av fortsatt forskning inom emotionsreglering, inriktad på skillnader mellan olika yrkesgrupper..

Vid förtäring tenderar både människa och djur att göra små pauser för att läsa av sin närmiljö. Dessa pauser har visat sig ha en negativ korrelation till hur många individer som finns i en grupp. För att fastställa resultat från tidigare forskning på människor och möjligtvis utreda fenomenet genomfördes en observationsstudie på olika platser i södra Sverige där matservering förekom. Sammanlagt 48 individer ingick i studien, deras tid och frekvens av avläsning i närmiljö registrerades för att sedan sammanställas med information om gruppstorlek och könstillhörighet. Studien hade inte för avsikt att finna orsaker till fenomenet men förklaringsmodeller tas upp och redovisas för ökad förståelse av forskningsområdet.

Laryngospasm a?r ett livshotande tillsta?nd hos barn som kan uppkomma i samband med generell anestesi. Hantering av luftva?gen a?r den mest riskfyllda momentet inom barnanestesi. Syftet med studien var att underso?ka vilka riskfaktorer fo?r laryngospasm som finns hos barn vid generell anestesi.

Bakgrund: Arbetsmiljöverket konstaterade vattenskador och mögelproblem vid en inspektion 2008 på Arbetslivskontoret och Introduktionsenheten i Södertälje kommun.Personalen hyste oro för sin hälsa. Undersökningen försökte klarlägga om personalens upplevda besvär med inomhusklimatet i en kontorsfastighet kunde ha samband med de vatten- och mögelskador som konstaterats. Personalen stod i begrepp att flytta till en annan kontorsfastighet.Syfte: Syftet var att genom en enkätundersökningar se om personalens upplevda problem med inomhusklimatet var avvikande från det normalt förekommande i kontor, samt om personalen upplevde en förbättring av inomhusklimatet efter flytten.Undersökt grupp: 53 personer som arbetat i de vattenskadade lokalerna. Samma personer tillfrågades efter flytten, och 43 personer svarade denna gång.Metod: Örebroenkäten MM 040 NA kontorResultat: Den första enkäten i februari 2009 visade en hög frekvens av klagomål på temperaturförhållanden,?dålig? luft, lukter samt allmänsymtomen.

Arbetet har utförts åt Power Challenge AB som utvecklar onlinebaserade spel. Partikelsystemet är utvecklat att kunna användas oavsett spel, men effekterna som skapats i detta arbete är riktat till ett racing-spel. En generell uppbyggnad har underlättat konfigurationen av olika parametrar avsevärt. Det har också medfört skapandet av en editor där det går att skapa nya effekter samt spara ner konfigurationen för dessa..

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.